Iafton var vi då och såg filmen 2012 på en av stadens biografer närmligen Royal som först och främst ska ha en eloge för att de har breda gångar och mugghållare vid varje stol.
Filmen i sig är en katastrof-film med stort K! Och jag gillar det så mycket att jag satt och flinade och klappade händerna eftersom jag blev så exalterad. Så jag fattar inte varför denna film har fått så dålig kritik för de som gett denna det kan inte ha varit och sett samma film som mig i alla fall utan ha suttit och tänkt mer på sitt biosällskap och vad de tyckte och tänkte än att verkligen se på filmen. Jag gillade effekterna bitvis och jag gillade storyn, för det är ju så att vi människor faktiskt inte kan se in i framtiden och veta vad som kommer att hända med vår planet.
Nog sagt om det så kan jag ju berätta lite kort om vad filmen handlar om. Det är en forskare som inser att planeten är illa ute och därför varnar presidenten av U.S.A. som i sin tur varnar resten av världen. Sedan får man följa den hisnande färden ur en familjs synvinkel och hur de tacklar det hela. Visst det var lite moralkaka i den men samtidigt slogs både jag och maken av att filmen även visade hur giriga amerikanerna är. Och hur de till varje pris bara tänker på sig själva med vissa undantag naturligtvis.
John Cusack gör en bra rollprestation, så även Danny Glover som spelar presidenten och Woody Harrelson skulle i min smak fått vara med mycket mer i filmen. Filmen är regisserad av ingen mindre än mästaren i denna kategorin av filmer Roland Emmerich, som även står bakom filmer som Stargate, Independence Day, The Patriot och The day after tomorrow.
Jag vill definitivt ha denna film i dvdhyllan i framtiden.
Idag har New Moon premiär och med detta har alla Twilight fans julafton. Visst, jag vill se den här delen av filmsagan men jag kommer antagligen att vänta tills den kommer ut på dvd. Jag blev inte hysteriskt förtjust i Twilightoch jag förstår faktiskt inte riktigt varför drösvis med tonåringar blir så till sig. För jag tycker då inte att Robert Pattinson är så särdeles snygg. Då är faktiskt Taylor Lautner som spelar Jacob Black snyggare. Om man nu ska gå efter detta, vilket jag tror att de flesta tonårstjejer gör eftersom de blir lite våta i byxan av dessa två unga skådespelare.
Det enda som jag kan känna är lite positivt är att filmerna har fått behålla sina orginal titlar.
Vad anser du om den rådande vampyrhypen? Och hysterin runt Twilight-fenomenet?
Iafton har jag gjort ett gästblogginlägg på The movie dungeon som jag självklart vill skryta lite med här på min egen blogg. För att se inlägget så gör du ju detta bäst på The movie dungeon. Lämna självklart även kommentarer på där!
Idag kom mitt paket från Danmark som jag beställde här om veckan. Och jag var verkligen glad att det gick så fort att få hem sakerna denna gång, för förra gången jag beställde från samma ställe så tog det nästan en och en halv månad. Men den här gången tog det typ en vecka vilket jag verkligen uppskattar.
Nu kanske du undrar vad jag beställde? Jo, jag beställde jättesöta servetter och sedan även en plåtburk med ett urgulligt mönster på. Vad jag ska ha i burken vet jag inte ännu men när jag såg den så var jag bara tvungen att ha den.
Brukar du beställa saker över nätet från andra länder? Och i så fall vilka internetshoppar besöker du? Och sist men inte minst vad tycker du att jag ska ha i plåtburken?
I afton så har Tim Burton tagit med mig in i sin fantastiska sagovärld i filmen Big Fish. Tim Burton kan verkligen berätta en bra historia. Och det är lätt att svepas med i äventyret som Edward Blooms (Ewan McGregor) liv är. Och även fast allt är i fantasins underbara värld så känns det ändå trovärdigt.
Detta är en av mina favorit filmer helt klart och det är inte bara för att det är en special skriven Pearl Jam låt i eftertexten. Det är ett fantastisk skådespelarensaemble, vackra miljöer som endast Tim Burton kan fabrikera på film. Och hela storylinen är en vacker väv av fantasi och verklighet.
Vilken Tim Burton film är din favorit? Och har du sett Big Fish?
Denna film är i samma klass som The eternal sunshine of the spotless mind. Will Ferrell tar sig an rollen som Harold Crick, en tillsynelse helt vanlig man. Men sen inträffar en onsdag som förändrar Mr Cricks liv, helt bokstavligt talat.
I övriga roller ses Maggie Gyllenhaal, Emma Thompson, Queen Latifah och Dustin Hoffman. Alla dessa skådespelare gör brilljanta rolltolkningar i filmen som framför allt visar att Will Ferrell verkligen kan spela mer än bara de komiska rollerna man är van att se honom i.
Jag vill inte avslöja allt för mycket men jag kan säga att denna film verklingen är ett måste i vilken dvdhylla som helst.
För dig som inte redan visste det så ligger trädkojan i ett flerfamiljshus som det så politisktkorrekt heter. Och när man bor så får man stå ut med en hel del levnads ljud från sina grannar. Vilket är fine för mig. Men nu har vi bott i trädkojan i lite mer än tre år och nästan samtidigt som oss så flyttade ett ungt svenskt par in i lägenheten under oss.
Till en början så var allt okej, tjejen hade en gravidnojja att dammsuga 5-10 gånger om dagen. Vilket jag naturligtvis hade överseende med. Sen kom då barnet och barnskrik har jag naturligtvis också överseende med eftersom det tillhör normala levnads ljud. Men sen började paret skrika och bråka i stort sätt dygnet runt. Och detta har pågått de två senaste åren.
Jag tror inte att jag kan riktigt beskriva hur less jag är på dessa omogna människor. De skriker och bråkar så att man vaknar och de skriker och bråkar så att man inte kan sova. Att sömnbrist och migrän är vardagsmat för mig kanske inte är så konstigt. Vi har försökt med störningsjouren när det varit som värst men har de fattat vinken? Nej och det som är mest tragiskt med det hela förutom att deras lilla son kommer i kläm och lever i ett dåligt hem i min mening är egentligen att när man träffar dem i trappen eller på gården är de hur gulliga som helst men så fort de tror att ingen hör eller ser dem så förvandlas de till två skrikande och fräsande monster.
Har störningsjouren någonsin kommit hem till dig av en eller annan orsak? Och har du ringt dem någon gång när du lessnat på dina grannar?
Den här kort filmen är en dokumentär om hur mitt favorit band Pearl Jam gjorde när de spelade in sitt senaste album Backspacer.
Jag har alltid varit faschinerad av hur musiker tänker och hur musik egentligen föds. Sen att jag blir helt tagen av Eddie Vedders röst bidrar ju till varför jag verkligen älskar Pearl Jams musik. Dokumentären är riktigt vackert filmad också.
Det är helt enkelt något riktigt rogivande med detta bands musik som jag gillar.
Gillar du att titta på konsertfilmer och musik dokumentärer?
För somliga är detta en oturs dag, för andra en lyckodag för mig just i afton så är det en tråkdag. Jag menar det är fredag och inte vilken fredag som helst utan fredag den 13:de. Makenenvisas med att kolla på Fredag den 13:de filmer och jag sitter och häckar framförFacebook. Jag menar hur tragiskt är inte det?
Jag skulle väl kunna påstå att jag är relativt ung och skulle där per-atomatik vara ute festa och supa mig full men nej, jag är en tråkSvensson som sitter hemma och inte som alla andra Svenssons heller för jag kollar då inte på Idol. Så jag har kommit fram till att denna fredag den 13:de varken är en otursdag eller en lyckodag för mig. Det är helt enkelt som vilken dag som helst.
