Skrivtips 6 – inte undra på att man känner sig schizofren.

Att vara författare handlar delvis om att kunna se utom sig själv men även att sätta sig in i hur andra människor känner, reagerar och lever. Så det är kanske inte undra på att man tidvis känner sig lite schizofren när man arbetar med sina karaktärer. Men se inte detta som ett sjukhetstecken det är nämligen helt normalt när man är författare i alla fall om man ska tro på F. Scott Fitzgerald.

Och jag kan verkligen relatera till detta, jag har ganska lätt att gå in i den här skrivar bubblan och leva i min fiktiva värld tillsammans med mina påhittade karaktärer. Men allt som oftast så ser jag på medan de lever sina liv så att säga och jag bara skildrar det som händer, vad karaktärerna säger hur de reagerar och hur de är klädda. Jag vet att jag måste jobba mer med mig själv och mitt sätt att skriva för att verkligen kunna sätta mig in i karaktären så att jag som författare blir karaktären alltså att jag blir bättre på att skriva ur ett JAG-perspektiv. Detta kanske låter himla svammligt men det är det inte om man har skrivande som intresse.

Jag bygger ofta upp mina karaktärer genom ett par (för mig) enkla steg, namnt kommer till mig från ingenstanns oftast bara ett tilltals namn och jag vill faktiskt undvika efternamn trots att alla karaktärerna i Blossom Falls – serien har både för och efternamn, utifall att någon skulle få för sig att googla namnet. Sedan brukar ett visst sorts utseende träda fram i min fantasi och jag försöker oftast göra en kort beskrivning av karaktären på ett A4 som jag hänger upp på anslagstavlan. Förutom namn, ålder, ögonfärg, klädstil, intressen och musiksmak brukar jag även googla en viss look eller så nära jag kan komma karaktären och spara en mapp med bilder för att underlätta senare om jag vill förklara karaktären för tex maken innan texten är helt klar. Och så gör jag med de flesta av mina karaktärer, de får sitt A4 med korta fakta och sedan några medföljande bilder. I Blossom Falls -serien är det så många karaktärer att hålla rätt på att detta tillvägagångssätt underlättar så otroligt mycket. I andra historier där jag minimerat antalet aktörer räcker det med att jag har dem i huvudet. Men självklart känns det ju lite märkligt att ha dem där samtidigt som man alltid har en kompis där uppe i huvudet som man kan prata med…hahaha… ja, Fitzgerald har nog rätt…

Om du skriver, hur brukar du gå till väga för att bygga upp dina karaktärer? Och som läsare vad utmärker en bra karaktär i en bok för dig?

Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

1 kommentar

  1. Det är ju alltid kul när man verkligen får en detaljerad bild av karaktären. Det är viktigt att få ett visst utseende utstuderat framför sig. Antagligen med en direkt beskrivning men allra helst så som du tipsade om lite tidigare i ett annat tips.

    Kommentar 5100

Tack för att du skriver en kommentar.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: