Jag har läst första boken i Katerina Janouch bokserie om ungdomars sexualitet som heter Amandas bok. I helhet påminner boken och hela serien om Puss och kram böckerna från 70-talet av Hans-Eric Hellberg. Men en sak som skiljer sig förutom att Janouch böcker känns mer samtida är att hon skriver ur ett kvinnligt perspektiv, vilket är bra men det är också mycket dravel i texten. Det märks att Janouch i vanliga fall skriver faktaböcker kring sex och samliv för det är mycket staplande i texten som känns lite orelevant när man vill läsa ur ett skönlitterärt håll.
Bild lånad från Bokus.com
Men för att inte vara helt negativ inställd till boken som dessutom har ett tempus som till och från är helt off så gillar jag faktiskt layouten av bokomslaget, det känns fräscht och tilltalande. Ett annat plus är de korta kapitlen eftersom de gör boken lättläst.
Nu kanske det blir spoilers men va f@n, en sak som jag verkligen retade mig på var att det runt mitten av sida 198 helt plötsligt gick från att vara en uppbyggd historia till att bara pang bom ha skett, det förtog lite av historien för mig och sedan kändes hela boken lite stressad på något sätt. Tråkigt eftersom jag gillat den fram till dess trots fakta dravlet och de sega staplade partierna.
Nu ska jag börja läsa nästa bok i serien nämligen Jonnas bok.