Rampage.

Så nu har jag och maken kollat på Rampage med Dwayne Johnson och Malin Åkerman. Och vad ska jag då tycka om detta månntro. Jo, den var underhållande och special effekterna var ganska bra för det mesta. På några ställen syntes det mindre bra naturligtvis annars skulle jag inte kommentera det. Skådespeleriet var ju som det oftast är i dessa sorters filmer men det var inget att hänga upp sig på.

 

Var det bra tidsfördriv en helt vanlig måndag? Det tycker jag i alla fall. Skulle jag rekommendera den, ja det skulle jag ju. Var den rolig på vissa ställen japp det tycker jag nog. Kolla på trailern och bestäm själv om du skulle vilja se en jättestor gorilla och Dwayne slåss mot fantasimonster.

Det var allt jag hade att säga om den här rullen.

Annonser

The Meg.

Så maken och jag kollade på The Meg för nån vecka sedan. Och tja vad säger man? Det var en helt okej actionfilm om en gigantisk haj från förhistoriska tiden. Eller så kan man tänka att det är Hajen på steroider. Typ.

På action fronten så får den här filmen faktiskt ganska höga betyg av mig. Jag gillar ju sådan här action även om den till och från kan kännas lite överdriven och orealistisk men det är underhållande och man behöver inte tänka så mycket på själva historiens plot eftersom den egentligen inte har någon förutom att alla ”the good guys” ska överleva.

Så jag rekommenderar faktiskt den här filmen om man vill fördriva lite tid till underhållning. Effekt mässigt var den också ganska bra vilket är ett plus. Även om man fattar att allt är gjort digitalt. Hur som helst så var det en okej film.

Vilken är din favorit haj film, tipsa med en kommentar.

Gurktjuven av Emma Frey-Skött.

Gurktjuven by Emma Frey - Skött is the #childrensbook I'm #currentlyreading and that's the prompt for #turnsmypagefebruary18 
Gurktjuven är en #barnbok som jag läser just nu.

#bookstagram #bookchallenge #instabooks #Swedishedition #barnbokstips #barnochungdomsböcker #barnböcker #bookchallenges2018 #gurktjuven #emmafreyskött #kidsbookstagram #kidsbooks
Jag har just läst boken Gurktjuven av Emma Frey-Skött och detta är en kapitelbok om Fia, Emma och Monkan och hur en vänskap kan förändras. Den handlar också om kaniner och vad det innebär att ha ett husdjur. Jag uppskattade boken väldigt mycket, det jag reagerade mest på var utsattheten i och med det att man blir åsidosatt i en vänskapsrelation och hur grymma barn kan vara mot varandra. Med det sagt så är detta en viktig bok som jag tycker att många borde ta del av barn som vuxna faktiskt. En annan sak som jag uppskattade var att Fia bara bodde med sin pappa det känns som att det slår hål på stereotypen att barn alltid ska bo tillsammans med sin mamma.
Gurktjuven är utgiven av Idus förlag där en går att köpa  den finns ju naturligtvis även på tex Bokus.com

Zootropolis.

Så nu har jag sett den här roliga animerade filmen både på engelska och svenska. Och jag måste säga att båda versionerna funkar även om jag själv som vuxen föredrar den engelska.

För att beskriva handlingen så är det en film med talande djur och både jag och maken fick känslan av att detta var en av de första buddy cop komedierna som Disney gjort. Vilket är riktigt roligt. Dessutom diggade jag referenserna till en av mina favorit tvserier Breaking Bad.

Jag kan som sagt var varmt rekommendera Zootropolis till fredagens familjemys. Den bjussar på spänning och skratt så att hela familjen kan känna sig nöjda.

1

Ett år av saknad.

Idag har det gått ett helt år sedan vi fick lov att ta det tuffa beslutet att låta vår älskade familjemedlem Ataris somna in.

Jag saknar verkligen Ataris och jag tänker på honom ofta. Han var verkligen en speciell katt med en fantastisk personlighet. Och han älskade verkligen barnen och Pyret pratar ofta om att katten bor där flygplanen bor. De hade ett speciellt band till varandra kan man ju minst sagt säga.

Någon ny katt har vi inte pratat om då vi har sagt att det i så fall blir aktuellt först när barnen blir större och kan hjälpa till att ta hand om ett husdjur.

overandout

 

Första gången på Furuviks djurpark.

Idag har vi varit iväg på en dags utflykt till Furuviks djurpark tillsammans med barnens farmor och faster. Pyret har tjatat om att få åka tåg i över två veckor sedan han hört oss planera resan och idag var det äntligen dags. Vi tittade på apor, fiskar, sköldpaddor, kameler, lemurer, getter, ponnys, lamor och mycket mer.

Han fick åka några karuseller tillsammans med sin faster och pappa och äta picknick mat som farmor tagit med.

Knåddz tyckte också om djuren även om han såg lite skeptisk ut till kamelerna.  Men båda ungarna hade en fantastisk dag som de sent kommer att glömma. Bara av att se glädjen i Pyrets ögon får ens mamma-hjärta att smälta till en pöl.

Så trots att jag satt vid vagnen mest hela tiden medans de andra sprang omkring med ungarna så var det en upplevelse i sig även för mig. Jag har nämligen inte heller varit på just Furuviks djurpark tidigare men efter idag har jag en känsla av att det kommer att bli fler besök under ungarnas uppväxt. Det ligger ju trots allt bara en timme med tåg från Uppsala.

När vi kom hem och petat i oss lite middag slocknade Pyret och drog timmerstockar efter några minuter. Knåddz som somnat till på bussen hem från stationen var lite svårare att söva om, men även han somnade efter en stund. Nu sitter jag och maken och ojjar oss som två pensionärer som har ont i fötterna efter att ha knatat runt hela dagen. Men det är som sagt värt det när man ser de där lysande barnögonen och stora leendena.

overandout

Rio

Vi har skaffat filmen Rio på blu-Ray vilket är passande eftersom huvudkaraktären i denna animerade historia just heter Blue. I alla fall så har vi nyligen kollat på den här. Och jag gillar de skarpa färgerna och dessutom var det en riktigt trevlig historia som dessutom tar upp ett allvarligt problem.

Detta är en bra familjefilm och jag skulle utan tvekan låta Pyret se på den själv när han kan sitta stilla i en hel film för det kan han tyvärr inte ännu.

overandout

 

Ataris har varit sjuk.

Vår älskade katt har varit/ är sjuk för tillfället och det är dels därför som jag inte har bloggat något. Vi misstänkte sorgligt nog att Ataris blivit drabbad av samma sak som vår andra katt Vincent hade nämligen kristaller i urinen i samband med urinvägsinfektion. Så i måndags när vi äntligen fick tag på en veterinär som kunde ta emot oss ilade jag iväg med Ataris på bussen.

Han fick sig en undersökning och veterinären misstänkte inte urinvägsinfektion  eftersom Ataris tydligen inte luktade som en urinvägsinfekterad katt, han var dessutom för pigg, hade inte ont när hon kände på blåsan och tarmarna vilka dessutom var tomma. Och hans slemhinnor såg bra ut. Det hon trodde efter att jag berättat lite om vår hemma situation och så, var att han snararare blivit drabbad av hormonellstress som orsakats av att för många nya saker skett i Ataris liv på senaste tiden. Katter är ju vane djur och de blir lätt påverkade av yttre saker som ommöbleringar och sådant. Och som jag redan skrivit här på bloggen så har ju Pyret fått en ny säng vilket har inneburit att vi möblerat om. Pyret har även haft lite svårt att somna i sängen och har dessutom vaknat en del kvällar och nätter och allt sådant berör även katten. Och det låter faktiskt helt rimligt i mina öron.

Så vi fick lite smärtlindrande utskrivet till Ataris vilket ska hjälpa honom att slappna av och inte behöva springa till toaletten hela tiden. Och redan efter första dosen som han fick på plats hos veterinären har han känts mycket bättre.

Ataris

Jag tycker att det är självklart att man tar hand om sina husdjur och dessutom ger dem minst en chans till förbättring. Men under helgen har vi fått höra otroligt okänsliga kommentarer från en närstående. Som ansåg att vi skulle ta bort Ataris utan att han ens fått en chans att vi tagit reda på vad det är han lider av. Sådant gör mig inte bara ledsen som människa utan ifrågasätter även personens djurvänlighet. Speciellt när personen i fråga dessutom har ett eget husdjur som denne har lagt ut 10-tusentals kronor för att hålla frisk!

Både jag och maken reagerade starkt på kommentarerna som ploppade som fula grodor. Ataris är en mycket värdefull familjemedlem och inte bara för mig personligen även om jag kan säga att han har varit en stor del i att jag tillfrisknat från min utmattningsdepression. Pyret är även han väldigt fäst vid Ataris och vise versa. Och trots att maken inte visar det så ofta är han också dann med Ataris och vill honom allt gott.

Så detta är vad som skett hos oss i trädkojan den senaste veckan.

overandout