Earth hour 2017.

Den 25 mars är det dags för den årliga Earth Hour. Och i vårt hushåll har vi deltagit i detta evenemang i flera år. Det har helt enkelt blivit en tradition. Jag tycker att det är viktigt att göra det man kan för miljön även om det bara en liten handling. Dessutom blir det ju en grej för barnen att se fram emot. Man ska ta alla tillfällen i akt att fira eller göra något festligt.

Men i dagens samhälle är det dessutom väldigt viktigt att belysa miljöfrågorna eftersom det sitter en trumpen man i ett stort vitt hus som förnekar att det finns miljöproblematik på vårt jordklot. Han menar att det är bluff och båg med växthuseffektens påverkan av vår gemensamma planet. På ett år har vi alla 8760 timmar och alla kan avvara en av dessa till miljön tycker jag.

Man kan skriva upp sig HÄR eller leta efter det officiella Earth Hour evenemanget på Facebook.

 

1

Veckan före barnbidraget av Elin Johansson och Ellen Ekman.

En ny storfavorit hos barnen. Vi får alltid läsa den två gånger på raken och vår snart femåring frågar alltid varför de har en sommarpool och inte ett badkar som vi har bland annat.

 (inbunden)

Bild lånad från Bokus.com

Jag som förälder får lite ont i hjärtat dock då det tyvärr finns en viss igenkänningsfaktor i texten. Illustrationerna är fina och jag gillar starkt att barnet i boken är oidentifierat som varken en han eller hon, utan bara får vara ett barn. Det jag möjligtvis skulle vilja ha mer av är barnets tankar kring detta ämne.

Men det är en bra samhällsskildring på målgruppen (barnens) villkor och det gillar jag. På det hela taget så är det en fin barnbok som jag varmt rekommenderar. Och prata runt boken med dina barn. Jag tror att det är extra viktigt att få höra sina egna barns tankar kring pengar och hur de uppfattar ämnet.

1

The Wolfpack (dokumentär).

Jag och maken har just sett The Wolfpack som handlar om de sex syskonen Angulo. Som under 14 års tid varit isolerade i en lägenhet i en av världens mest levande städer, nämligen staden som aldrig sover New York.

Och jag vet inte vad som är mest hjärtskärande det faktum att deras vårdnadshavande har hjärntvättat sina barn till att tro att världen utanför lägenhetsdörren ska döda dem eller det faktum att inga myndigheter har ingripit för att hjälpa dessa barn under tiden som de blivit psykiskt misshandlade av deras biologiska far.

Men för att se dokumentären från en ljusare sida är att syskonen Angulo genom filmens gång bryter sig ut mer och mer ur sin isolering vilket naturligtvis är bra.

Men mitt hjärta blöder ändå efter att ha bevittnat dessa sköra individer som blivit så totalt avskärmande från det normala i samhället att de för första gången ser ett riktigt träd eller besöker en strand blir så fascinerade över att världen faktiskt är i 3D.

Man ska absolut se den här dokumentären tycker jag men förbered dig på att du kommer vilja hiva saker mot din tv-skärm, skrika fula ord och gråta floder av tårar. För det här känns, och inte på ett bra sätt utan på ett tragiskt vis.

1

 

Ett datum att vara stolt över.

12802775_847146162060434_2818605157685391929_n

Som jag skrivit på mina socialamedier idag, så är den här dagen en dag då jag som medmänniska oavsett vilket kön du har är tacksam över alla de som tar kampen för jämställdhet. Vi tar så mycket förgivet i dagens samhälle och glömmer ofta bort alla de som kämpat för de här rättigheterna.

Idag är jag djupt tacksam över att det finns människor som orkar ta kampen. TACK, TACK, TACK!

1

30 år sedan blev en stor man blev bragd om livet.

1560751_662779887119738_562220915_n

Jag kommer ihåg morgonen när nyheten om Olof Palmes döds skjutning spreds över Sverige. Jag och min ena storasyster skulle titta på lördagsmorgontv men istället för barnprogram var det nyhetssändning och vi sprang in till våra föräldrar för att berätta. Jag var då fyra år gammal och hade ingen aning om vad den här mannen egentligen gjort för vårt land förutom att han var stadsminister. Och ibland tänker jag att Sverige fortfarande är ett sörjande land för att vi blivit berövad denna man.

Och jag känner i djupet av mitt hjärta att vi desperat behöver en politiker som Olof Palme i vårt land i dessa mörka tider som vi befinner oss i.

Idag är det 30 år sedan, idag tänder jag ett ljus för Olof Palme.

1

Insurgent.

Nu har jag och maken kollat på Insurgent vilket är uppföljaren till Divergent. Och jag är djupt oimponerad av den här filmen faktiskt. Visst den hade helt okej datoranimering men egentligen upplever jag hela det där fiktiva samhällsstrukturen på tok för rörig. Kanske är det tydligare i böckerna, det vet jag inte då jag inte läst dem utan endast får förlita mig på filmerna.

Men jag försöker vara öppensinnad och inte döma böckerna efter filmerna även om det är svårt.

Bild lånad från internet

Utöver det så tycker jag tyvärr att storyn är ganska så intetsägande och tilltalar inte mig som tittare. Men då är det ju bra att smaken är delad och andra kanske tycker att det är det bästa de någonsin sett. Men så är det inte för mig. The Giver som vi nyligen kollade på är väldigt mycket bättre om man frågar mig.

overandout

 

Tredje Principen av Anna Jakobsson Lund.

Jag har inte läst många dystopier, egentligen bara en och det är första och andra delen i Match serien sen gav jag liksom upp.

Tredje principen (häftad)

Bild lånad från Bokus.com
Men nu har jag läst Anna Jakobsson Lunds tillskott till generna och det är Tredje Principen. Och jag är glatt överraskad över hur intressant det är. Det finns så många saker att gilla med den här boken allt från det fantastiskt snygga bokomslaget till variationen mellan långa och korta kapitel som är en bidragande orsak till att boken är lättläst vilket jag gillar. Historien håller ett högt tempo och det gör att man dras med på den resa som karaktärerna färdas på.

Jag gillar det skitiga och förfallna i kontrast till det rena och sterila som Anna verkligen har lyckats få till på ett trovärdigt sätt. Det känns verkligen som att världen försöker bygga upp något nytt i askan av något gammalt. De dystopiska miljöerna känns så bekanta men ändå avlägsna och det gillar jag skarpt.

En annan sak som jag gillar är att boken utspelar sig i Sverige och då främst på min gamla hemmaplan norrland även om inte riktigt det framgår med ord vilket land det är.

Hon har även på ett mycket smart sätt vävt in dagens alla bokstavsdiagnoser i bokens tema vilket ger boken en vinkling som jag uppskattar.

Sedan gillade jag perspektivskiftningarna mellan de två huvudrollerna Ava och Levi. Och det som gör att det känns kul att läsa är att dessa inte har en attraktion till varandra men att det finns attraktion mellan dem och andra karaktärer i historien.

Nu väntar jag på spänning på del två som är planerad att komma redan i November i år. Jag som läsare uppskattar att det inte blir så lång väntan mellan böckerna och dessutom måst jag ju få veta om de lyckas knäcka Systemet och göra sin revolution trots de knackiga förutsättningarna som första delen avslutas med.

Vill du veta mer om Anna Jakobsson Lund, kolla in min författarintervju eller läs en blogg där hon är skribent som heter Anna skriver under. Vill du köpa boken finns den hos de flesta webbhandlare som säljer böcker som tex cdon.com

overandout

 

#rockasockorna

Idag rockar jag sockorna eftersom jag deltar i ett event på Facebook för att hylla alla våras olikheter. Detta för att sprida vetskap om Down Syndrome day som firas imorgon den 21 mars. Alla människor har samma värde, tyvärr finns det de människor i  vårt samhälle som delar in folk efter diagnoser, ekonomiskstatus, hudfärg och andra bagateller som inte är viktigt när det kommer till det stora hela. overandout